Så nära, så mycket.

Sjukt mycket att göra. Hinner inte riktigt med. Alla förberedelser, betyg, stipendier, avsluta projekt, böcker teckningar. 

Teknik som inte fungerar. Det är ju kanske det jobbigaste i världen!

Var inne på Työplus för hälsogranskning gällande tjänsten. Min syn har förbättrats! När händer det?? Hon misstänkte graviditet.. 

Söndag

Fixat på gården hela dagen. Stella sökte mask och spred gräsfrön. Kanske det börjar bli klart tills vi bygger och flyttar. Lite stenmur, gräs och buskar fattas ännu. Avslutar dagen med ishockey och betygsfunderingar. Orkaorka ännu en vecka.

Våffelcafé

Det bästa med Kokkola city under sommaren måste ju nog vara våffelcaféet. Gjorde sommarpremiär med chikka och föräldrarna idag. Vi njuter av sommarvärme och älskar livet. Imorgon lär det ta slut. Vädret, alltså. Stella konstaterade "Teija poppa!" I bilen idag och kunde inte annat än hålla med och muttra över A/C:n i bilen som gick sönder passligt i hettan. Stellabella är i lysande ålder att röra sig runt med. Minns hur jobbigt det var då hon inte kunde gå eller kommunicera som hon gör nu. I väntan på tvåan nu bara...

Dagens bild.

Fredag. Kort arbetsdag. Hade tänkt skriva klart betygen men solen sken för mycket. Istället badade vi på terassen.

Ja. Jag lever.

Tanken var ju inte att ta en så lång paus.

Hemkomsten tog musten ur en även om resan, och speciellt Stella, var fantastisk. Slängdes in i arbete och vardag och våren kom att bli den tuffaste hittills. Efter illamående, stress och stora besvikelser ser jag fram emot sommaren mer än någonsin. I bagaget efter denna tid har jag ett stycke fast tjänst och ett stycke unge i magen. Så helt bedrövlig har ju inte våren kunnat vara.

I höst hinner jag jobba fram till 26.9 innan mammaledigheten börjar och den 1:a november är det beräknat att tvåan anländer. Helst före, om nån frågar mig. Helst snabbare än ettan, och helst med mindre blod och skrapning. Början gick inte riktigt som planerat och tvåan kunde ha varit tvåan plus trean. Men trean orkade inte. Så vi gläds åt det som finns mer än sörjer över det som kunde varit. Tio fingrar till räcker mycket väl.

Har inte riktigt hunnit med i denna graviditet. Som det väl ska vara. V.17 på gång och snart får vi redan veta kön. Stella pratar om bebis men kommer att få världens chock när hon fattar att ungen är här för att stanna. Bra med delad uppmärksamhet kan jag ju tycka. Bortskämd som hon är.

Sådär. Nu vet ni. Jag lovar vara mer närvarande. Bara en vecka kvar till lärarens ynka (välförtjänta) 10-veckors sommarlov.